Husdjur Couture
Möss med mänskliga hjärnceller. Får med mänskliga organ. Biologiska framsteg suddar ut gränsen mellan arterna. Är chimeras våra nya bästisar?
Artikeln publicerades i Bon 42, december 2007.
”Är det sant att du har skapat ett embryo som är både kanin och människa?” Våren 2002 fick Dr. Hui Zhen Sheng frågan hundratals gånger.
Rykten om hennes vetenskapliga genombrott hade börjat cirkulera efter en uppmärksammad artikel i The Wall Street Journal om Kinas nya oetiska forskning. En av tidningens källor sade sig ha hört henne prata.
Det räckte för att väcka illvilja, entusiasm och tveksamhet. Kristna högerlobbyister i USA gav Hui Zhen Sheng smeknamnet ”Mrs. Frankenstein”, och kallade hennes ”barn” för ”Frankenbunnies”. Alltmedan progressiva stamcellsforskare hyllade hennes forskning som ett stort framsteg. Andra tvivlade: Var det verkligen sant? Var det över huvud taget möjligt?
Det var det. Även om få ens har noterat det, och även om debatten (åtminstone i Sverige) är i det närmaste obefintlig så har det hänt: en ny ras är född. Eller rättare sagt flera nya raser. Chimeras är varelser som varken är människor eller djur – utan både och.
Hybrider, freaks, missfoster, sagodjur eller monster – hur vi än väljer att se på dem så är chimeras här nu. Det var alltså Dr. Sheng som vid Second Medical University i Shanghai, med hjälp av en elektrisk stöt, satte det allra första embryot till den nya livsformen till världen. Dr. Sheng hade återvänt till Kina 1999 efter nära tio
år som forskare i USA.
Hon hade, som hon själv uttryckt det, ”fått ett erbjudande det inte gick att säga nej till”. Hennes hemkomst till ett Kina som bara såg framåt var i ett större perspektiv del av den kinesiska regeringens strategi att stoppa åderlåtningen på landets forskare genom att locka tillbaka dem med förmånliga erbjudanden: bättre lön, högre position eller – som i det här fallet – färre etiska hänsynstaganden.
Under fyra år och med 40 forskare under sig ledde Dr. Sheng ett projekt som skulle sudda ut gränsen mellan människa och djur. Forskarlaget började med att föra samman pandor och kaniner. Resultatet var lyckat.
Man beslöt sig för att ta det stora steget till människor. Nästa steg blev att avlägsna hudceller från förhuden på två femåriga pojkar och föra in cellerna i 400 ägg från nyzeeländska kaniner. Guds finger var en liten elektrisk stöt: Människa och kanin började långsamt omfamna varandra och växa. I 14 dagar fortsatte de att växa innan Dr. Sheng dödade dem.
Det var så långt den kinesiska regimens etik kunde sträcka sig. Men den forskning som hade fått liv dog inte. Bara ett år senare såg de första grisarna med mänskligt blod flytande i venerna världens ljus vid Mayo Clinic i Minnesota.
I februari 2005 presenterade det Kalifornienbaserade företaget StemCells Inc möss med mänskliga hjärnceller. Och 2006 injicerades mänskliga stamceller in i hjärnan på apor. I fjol beslöt även den brittiska regeringen sig för att godkänna forskning som för samman människor och kor.
Vårt inre djur
”En skapelse som var något odödligt, icke mänskligt, framtill ett lejon, baktill en orm och på mitten en vildget, som frustar ut en fruktansvärd skinande låga av eld.” Så beskriver Homeros monstret Chimera i Iliaden, ett odjur som slutligen dödades av hjälten Bellerofon (han som tämjde den flygande hästen Pegasus).
Det är monstret Chimera som har fått ge namn åt sammanförandet mellan olika arter. Människor har i alla tider fantiserat om chimeras, i nästan alla kulturer återfinns dessa sagodjur i olika former; ofta farliga, alltid fascinerande.
Det finns någonting hos chimeras som varit lika lockande som
förbjudet. Många av sagorna handlar om kärlek mellan människor och djur. Från centaurer, vampyrer och varulvar till sjöjungfrur. Under ytan har fascinationen för dessa varelser ofta varit en kamp mot vårt eget inre djur, mot vår blodtörst och vår längtan till naturen.
Men det har även handlat om avundsjuka, att vilja flyga, se längre, höra bättre eller springa fortare. Att smycka oss i pälsar, fjädrar och skinn har varit ett sätt att låna djurens skönhet, styrka och makt, och att visa vår dominans över dem.
Science fiction-författare och futurister har länge förutsett den vetenskapliga utvecklingen inom biologi och genetik. Sammanförandet av djur och människa har återkommit i serier och filmer som ”Batman”, ”Spiderman” och ”The Fly”.
Kanske allra mest framsynt var HG Wells som i ”Doktor Moreaus ö” från 1896 berättar om en galen forskare som korsar människor och djur.
Wells skrev romanen som ett inlägg i debatten om djurförsök på levande djur som rasade i England runt förra sekelskiftet, men den är en närmast kuslig beskrivning av dagens forskning och riskerna med den.
Kulturen tar nästan alltid fram den mörka sidan av forskningen, och den varnar för högmod. Att leka gud och stjäla från djuren har alltid konsekvenser. Konsekvenser som en del kritiker menar att vi nu står inför på allvar.
Syntetiskt liv
Vi kan blanda arter. Men faktum är att vi till och med kommit längre än så. I oktober 2007 lyckades biologen Craig Venter tillsammans med nobelpristagaren Hamilton Smith skapa en syntetisk kromosom, som nu ska föras in i en cell för att skapa en helt syntetisk livsform.
Till The Guardian sa Venter: ”Det här är ett enormt viktigt filosofiskt steg för mänskligheten.” Om hans experiment lyckas är det tveklöst ett av mänsklighetens största vetenskapliga framsteg någonsin. Det första syntetiska livet skapat av mänskliga händer.
”Under de kommande 20 åren kommer syntetisk arvsmassa bli grunden till att skapa vad som helst”, sa Venter till vetenskapstidskriften New Scientist i oktober.
Han förutspår enorma förbättringar för mänskligheten: nya mediciner, artificiella organ, längre liv, nya mänskliga egenskaper och sinnen, intelligenta djur, biologiska maskiner...
Men syntetiskt liv kan även bli en öppen pandoraask. Det kan skapa dödligare virus, farligare bakterier, ondare övermänniskor och mäktigare monster. Biologisk undergång eller gränslösa biologiska framsteg?
Chimeras och syntetiska livsformer är tveklöst föda för vår fantasi. Vad kommer vi att önska oss när vi väl lärt oss hacka vår DNA?
I mars 2007 skapade professor Esmail Zanjani vid Animal Biotechnology på University of Nevada en chimera som var 85% får och 15% människa. Det var flera organ hos chimeran som var mänskliga.
Liksom all framställning av chimeras har forskningen medicinska syften. Zanjani hoppas att tekniken snart kan användas för att odla fram organ till människor i djurkroppar. Hui Zhen Shengs kanin/människoembryon användes för att framställa mänskliga stamceller.
Och StemCells möss med människohjärnor har hjälpt oss att bättre förstå vår egen hjärna. Men även om forskningen har rent medicinska syften så kan inte framstegen reduceras till bara medicinska användningsområden.
Det senaste decenniet har vi tagit ett steg framåt i evolutionen och över en tydlig gräns. Craig Venter talar i sin forskning om att designa nya livsformer – varför inte nya husdjur?
Designa ett husdjur
Varför skulle vi inte dela med oss av vårt intellekt? Vem vill inte ha en chihuahua med humor eller en katt som bryr sig? Och vad säger att vi inte kommer ta chansen att själva designa våra husdjur? Hund- och kattraser har under tusentals år modifierats av människor genom avling. Ny vetenskap skulle kunna korta samma process till några få månader.
Den nya biologin är början på slutet på en tusenårig mänsklig kamp att bemästra och forma djur och natur efter våra behov. För den dagen då vi ritar vårt nya husdjur i Photoshop i stället för att peka ut det i zoobutiken ligger inom räckhåll (åtminstone teoretiskt).
Nästa steg är att applicera utvecklingen på oss själva. Vi har lika envist försökt omforma och bemästra våra egna kroppar som våra husdjurs. Piercing, kroppsmodifikation, plastikoperation och könsstympning är alla plågsamma sätt att trotsa vår biologi.
Med vetenskapens hjälp kommer vi att kunna förändra kärnan i stället för ytan. Vi frågar oss ju ofta vilket djur vi liknar – snart kanske vi i stället kommer att fråga oss vilket djur vi vill bli?
En fantasi som många redan förverkligar när de skapar sina avatarer i virtuella världar som ”Second Life” och ”World of Warcraft”. Frågan är hur stor frihet vi i framtiden kommer ha att designa även vår livsform i verkligheten?
För inte särskilt länge sedan var könsbyte någonting som hörde till framtiden. Artbyte kan tyckas absurt nu, men det kommer alltid finns människor som vill gå den vägen.
Ofta omskrivna exempel på människor som velat bli lite mer djur är Catman (Dennis Avner), som plastikopererat sig för att se ut som en tiger, och societetsdamen Jocelyn Wildenstein (gift med konstmogulen Alec Wildenstein) som lagt 4 miljoner dollar på att förvandla sig till en katt.
Kan några procent från djurriket i blodet bli en exotisk touch, som ett udda namn eller ett intressant förflutet? I vår ständiga strävan efter att vara unika så finns det ju inget som är mer unikt än att dela blod med något som inte är människa.
Många av oss kommer oavsett vi vill eller inte i någon mening göra precis det – individer i vår egen generation kommer att överleva tack vare ett hjärta transplanterat från ett får eller en gris. Och kanske kommer våra barn ha kompisar vars föräldrar är möss – forskare menar nu att de är på väg att utveckla möss som producerar mänsklig sperma och mänskliga ägg.
Gränserna mellan djur och människa blir allt suddigare. Vad kommer vi att välja när vi får chansen? Svanvingar? Leopardpäls? Luktsinne som en spårhund? Ska vi stanna i vårt eget biologiska äggskal eller spräcka det för att se vad som gömmer sig på andra sidan?
Det är morgondagens fråga. Och vi har just pickat upp det första hålet i skalet. Kommer vi att fortsätta picka? Människan har inte kallats det nyfikna djuret för inte.
Text av Anders Rydell
Kommentarer
Skriv kommentarhttp://www.camisetafutbolbaratas.com/espa%C3%B1a-c-14_19.html todo el equipo, manteniendo la misma proporción entre jugadores de la primera plantilla y del filial. Su equipo jugó mejor al fútbol, pero paradójicamente tuvo menos http://www.camisetafutbolbaratas.com/espa%C3%B1a-c-14_19.html Soriano fue la referencia en ataque. El Bar?a tuvo tres ocasiones claras en el primer cuarto de hora, dos de Jeffren Suárez y otra de Soriano, quien no pudo batir al meta croata tras un buen http://www.camisetafutbolbaratas.com/argentina-c-14_29.html
Recently [url=http://www.fakebeatsbydreforcheap.com/]Fake Beats By Bre[/url] by , company releases the latest-style headphones --- [url=http://www.fakebeatsbydreforcheap.com/fake-beats-by-dre-diamond-c-33.html]Fake Beats By Dre Diamond[/url] by dre studio (Michael ... high quality music. Once you wear the [url=http://www.fakebeatsbydreforcheap.com/monster-beats-by-dr-dre-studio-colorware-chrome-p-55.html]Fake Beats By Dre Colorware Chrome[/url] by dre studio (Michael Jackson Anniversary Edition ... enjoying every musical note. That's what about Beats By Dre Colorware Chrome by dr.dre company.