Sydkorea skapar framtiden
De senaste 30 åren har Sydkorea varit det snabbast växande landet i världen sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Anders Rydell möter framtiden i Seoul.
Publicerad i Svd-bilagan Business Travell News, oktober 2007.
”Mr, mr look here, buy high fashion”. Jag skyndar mig bort från ännu ett gatlopp av trendigt uppklädda försäljare i stadsdelen Dongdaemun i Seoul. Inte för att jag inte vill köpa mer kläder, utan för att jag inte har råd. Jag tittar på klockan, den är lite över tre på natten.
Men på gatan utanför ännu en 14-våningsskyskrapa fylld av guldglänsande modebutiker skyndar fortfarande massor av så trendigt uppklädda ungdomar förbi att man som svensk känner sig som kusinen från landet.
Ja, hela Seoul ger en som svensk lite lätt ångest. Bara modekvarteret Dongdaemun är tillräckligt för att slita ut mina shoppingnerver med sina 30 köpcentrum och runt 30 000 butiker.
Man behöver inte tillbringa så många timmar i denna lcd-tapetserade monopol för att radera all svensk självgodhet.
Seoul är staden där bilarna är blankare, där tunnelbana ser ut att vara formgiven av Apple och mobil-TV är lika självklart som sms. Min känsla av efterblivenhet stöds även av statistiken. Den disponibla medelinkomsten för sydkoreaner är nästan dubbelt så hög som svenskar.
– På 60-talet var Sydkorea lika fattigt som Afrika. Idag är det världens 10:e största ekonomi och ser man ur ett 30-årsperspektiv så har Sydkorea varit det snabbast växande landet i hela världen, säger Tarras Delin, chef på Exportrådets kontor i Seoul.
År 2025 bedömer Goldman Sachs att Sydkorea kommer vara världens tredje rikaste nation mätt i BNP per capita. Sydkorea är ett land som nästan helt saknar naturresurser och som istället har byggt sin osannolika framgång på högteknologi, utbildning och hårt arbete.
– Sydkoreanerna har världens högsta utbildningsnivå och skickar fler studenter till USA än både Indien och Kina trots att de bara utgör fyra respektive tre procent av dessa länders befolkning.
Sydkorea är även världens sjätte största nation sett till investeringar inom Forskning & Utveckling och det tredje största landet i världen sett till antal beviljade patent. Dessutom arbetar Sydkoreaner nästa 900 timmar mer per år än svenskar, vilket gör dem till världens hårdast arbetande folk.
20-miljonerstaden Seoul har det senaste decenniet seglat upp som ett ungdomligare och intressantare alternativ till Tokyo, med en marknad som har blivit allt mer intressant för svenska företag och investeringar.
– Möjligheterna finns främst på marknadssidan. De produktions- och inköpsmöjligheter som finns i Kina, Indien och Vietnam finns inte alls i Sydkorea. Landet har däremot stora behov av investeringar i en rad samhällssektorer och har potentialen att genomföra dessa investeringar.
Just nu finns det stora möjligheter för svenska företag att bland annat investera inom miljö, bygg och sjukvårdssektorn. Och för konsumentprodukter är potentialen enorm.
– Sydkorea utgör den snabbast växande konsumentmarknaden i hela Asien och växer alltså snabbare än både den kinesiska och den indiska, berättar Tarras Delin.
Jag tar tunnelbanan från det hetsiga modekvarteret Dongdaemun över den breda och den långsamt flytande Han-floden till Seouls södra delar.
Här ligger Rodeo Street, stadens kanske hippaste gata som är centrum för ett område som är något av Seouls motsvarighet till Tokyos Akihabara.
Området har sedan 90-talet varit symbol för unga Sydkoreas revolt mot föräldragenerationens kostymvälde.
Cosplayers, punkare, hipsters, fashionistor, hip-hopare och unga skådespelare trängs runt Rodeo Street där alla de hetaste mode-butikerna och nattklubbar ligger. Det är här trenderna sätts, men inte bara för Seoul utan numer för en stor del av Asien.
”Hallyu” är ett välkänt begrepp i Asien och beskriver den sydkoreanska vågen av populära filmer, såpoperor, musik och mode som blivit oerhört populära i stora delar av Asien.
Idag är koreanska skådespelare de högst betalda utanför Hollywood. Sydkoreansk populärkultur har fått en helt dominerande ställning i Asien och står även för en ny asiatisk självmedvetenhet.
– Idag är det koreanska skönhetsidealet alltmer märkbart inom den Asiatiska modeindustrin. Förr reste sydostasiatiska och kinesiska kvinnor till Sydkorea för att plastikoperera sig till ett mer västerländskt skönhetsideal. Nu opererar de sig för att se mer koreanska ut, berättar Tarras Delin.
Med sin dominerande ställning inom populärkultur kan numer Sydkorea fungera som en nyckel till övriga asiatiska marknader. Slår man i Seoul slår man i Asien, menar Tarras Delin.
Idag finns svenska modeföretag som Carin Rodebjer, Gant, Wesc och Fjällräven på plats. Streetwearföretaget Wesc har en egen butik i Rodeo Street-området sedan tre år tillbaka.
– Sydkorea är intressant ur flera synvinklar. Mycket folk, bra ekonomi och goda förutsättningar för ett bra varumärkesbyggande, säger Wescs marknadschef Konrad Bergström.
Wesc har även använt sig av den Sydkoreanska populärkulturen i sin marknadsföring, genom sina såkallade ”aktivister” samarbetar de med både musiker och skådespelare i Seoul.
– Vår mest kända aktivist är en dj som heter Frankie Shin. Han har eget tv-program på MTV Asia och gör spelningar över hela världen.
Tarras Delin på Exportrådet menar att många Svenska företag tenderar att glömma bort Sydkorea när de ska etablera sig i Asien, vilket kan vara ett stort misstag.
– Man refererar ibland till Sydkorea som en ”räka mellan två valar” och det är klart, att ligga mitt emellan världens näst största ekonomi, Japan och världens fabrik, Kina, är en utmaning i kampen om medieutrymmet.
- Problemet uppstår när detta direkt översätts till strategiska prioriteringar hos de svenska företagen. Många beslutsfattare tittar alltför mycket på storleken på marknaden och alltför lite på företagets möjligheter att penetrera densamma. Sydkorea är det land i Asien där Svensk export växer snabbast. I Kina och Japan tappar vi marknadsandelar jämfört med våra Europeiska grannländer.
Tarras Delin tror att Sydkorea är en lättare marknad att etablera sig på för svenska företag än till exempel Japan.
– Sydkoreaner är betydligt mer riskbenägna än japaner och koreanska partners tar ofta mycket snabba beslut om att satsa på en produkt. Jag tror snabbheten till beslut är en fördel för svenska företag, i synnerhet för små och medelstora som inte har råd att vänta på ett genomslag på marknaden.
Men samma saker som är fördelar med den sydkoreanska marknaden för även med sig risker.
– Baksidan med de snabba besluten är att samarbetet mellan svenska och koreanska företag ofta kan bli mycket ryckigt. För att bli framgångsrik i Sydkorea krävs en lokal närvaro antingen genom eget dotterbolag eller genom en solid partner. Alltför många svenska företag lägger alltför lite tid på att fundera över valet av etableringsform innan de går in på marknaden.
Även Konrad Bergström på Wesc vittnar om betydelsen av en bra lokal partner.
– Vi fick kontakt genom ett svenskt företag som vill bli distributör och öppna butik i Seoul tillsammans med en sydkoreansk partner. Det var en oerhört bra kille som har mycket bra kontakter i Seoul. Han har fattat hur vi jobbar och marknadsför oss på rätt sätt. Jag ser mycket stor potential i Sydkorea i framtiden.
Jag lämnar Rodeo Street och Wesc-butiken. Men inser att jag kommer ha mycket svårare att lämna Seoul.
Efter bara knappt en vecka i staden är jag förförd av neonet, tekniken, modet, skyskraporna. Mitt väntande flygplan är mindre en resa hem än en resa bakåt.
Text av Anders Rydell.