Konst utanför kroppen
För ovanligheten skull skippade jag under gårdagen min vanliga klubbrajd och ägnade min lördagskväll åt en trevlig konstperformance på Weld i Stockholm.
Verket hette "Work/Workshop" och hade skapats av konstparet Lundahl & Seitl. De beskriver det själva som en "fysisk och virtuell performance i totalt mörker".
Jag förseddes med en hörlurar och tillsammans med sju andra deltagare transporterades jag runt i en stor lokal i helmörker av en meditativ kvinnoröst i örat, som ena stunden gav mig instruktioner och i andra bad mig röra mig fritt. I mörkret fanns en rad "spelledare" som med night vision styrde och kontrollerade oss. Och även lokalen, som förändras i form i mörket.
Lite förenklat kan jag säga att verket skapande en slags utanför-kroppen-upplevelse. Att röra sig i totalt mörker är både obehagligt och betryggande på samma gång. Jag upplevde att alla deltagare fick samma instruktioner vid olika tillfällen, på så sätt mötte man deltagare i samma upplevelse/situation/postion som en själv bakåt och framåt i tiden. Det skapade både en tids- och en rumsillusion. Jag trodde att jag var inne i verket ungefär 15 min, det visade sig vara nästan en timme. Förvirrande.
Inser nu att det låter lite flummigt när jag förklarar utanför-kroppen-upplevelsen. Det sätts lättare i sitt sammanhang ur ett vetenskapligt perspektiv. Efteråt hölls ett seminarium då bland annat hjärnforskaren Henrik Ehrsson vid KI berättade om sin forskning om utanför-kroppen-upplevelser. Han studie om ämnen publicerades i Science i höstas, läs den här.
Den här videon från New Scientist förklarar mer hur utanför-kroppen-upplevelser fungerar:
Mer om verket här.