Det gör ont
Ibland är det skönt när det gör ont.
Publicerades i VeckoRevyn mars 2008.
I den senaste Spindelmannen-filmen blir Peter Parker ond – men inte bara det. Han blir även sexig. För i samma ögonblick som en svart elak gegga från yttre rymden letar sig in hans kropp så genomgår han en extreme makeover.
Han kammar fram en anständig frisyr, köper en svart kostym, övar på grymma dansmoves och lägger ner det där idiotflinet Tobey Maguire byggt sin karriär på. Med andra ord han blir självsäker, sexig och ond.
Vad vill jag säga med det här? Jo, jag har börjat fundera på varför onda människor alltid är sexigare. Sexighet och ondska verkar hålla varandra i hand – i varje fall på bio. Men kanske även i verkligheten.
När jag var liten såg jag samma sak hända Stålmannen (av någon anledning också film nr 3), då den snälla nörden Clark Kent förvandlas till den onda Stålmannen med sexig skäggstubb som flyger blondiner till toppen av Frihetsgudinnan istället för att rädda snoriga ungar.
Och det gäller naturligtvis inte bara män. Filmhistorien är full av såkallade femme fatales, livsfarliga dödsvackra kvinnor som använder sin sexualitet för att krossa män och motståndare. När vi väl är inne på superhjältar ligger Catwoman närmast till hands.
I den fantastiska TV-serien ”Gossip Girl” är såklart seriens två ondaste personer även seriens absolut sexigaste. Rikemansbarnen Chuck Bass och Blair Waldorf är det perfekta paret från helvetet.
Däremot seriens på riktigt snyggaste kille Nate Archibald reduceras till en osexig tönt, bara av den anledning att han är lite för snäll. För av någon anledning är riktigt goda och snälla människor sällan riktigt sexiga.
De är i bästa fall söta, gulliga, trevliga. Och i någon mån gäller det även i verkligheten. Man brukar prata om att en del tjejer alltid dras till ”bad boys”. Jag kan i helighetens namn säga att även jag har den dragningen, till onda neurotiska psykotjejer. Därför har min åtrå för Lindsey Lohan, Britney Spears och Paris Hilton vuxit i motsvarighet till deras brottsregister.
Den stora skillnaden mellan onda killar och onda tjejer är att bad boys hamnar på Kumla medan bad girls hamnar på Konstfack. Onda tjejer skär i lera medan onda män skär i kött. När jag går på vernissage så raggar jag av någon anledning alltid på tjejen vars konstverk är en styckad skyltdocka. Det är inte så stor skillnad mellan målare och mördare. De är lika farliga.
Men frågan är varför det onda är sexigare? Förmodligen har det något att göra med att präster i några tusen år har utlovat att onda personer skulle utsättas för brinnande heta sexorier i helvetet i all evighet (känns enligt mig inte som ett så väldigt hårt straff).
Någonstans därinne har vi nog fortfarande en liten brännande synd som är kopplad till sex. Det ligger i vår kultur. Och det är därför Chuck Bass kommer att bli 2008:års sexikon.
För även om det kanske inte låter så bra så är jag övertygad om att riktigt bra sex kräver lite ondska. Lite smuts. Det kan låta cyniskt, men otroget sex har sällan varit dåligt sex. Tvärtom.
Anledningen till att så många av oss är, har varit eller kommer att vara otrogna är ju att vi vet just detta. Jag säger inte att det är rätt. Jag säger bara att ibland är det skönt när det gör ont.
Artikeln är skriven av Anders Rydell.