Maskinens kreativa hjärna
De kreativa maskinerna har börjat resa sig. Och de plockar det bästa från två världar, kreativitet från evolutionen och hjärnkraften från Silicon Valley.
Krönika publicerades i Forum Aid, vintern 2008.
Vad skiljer människan från andra djur? Vi vill gärna tro att det är mycket, men det är dessvärre inte sant. Numera vet vi att kultur, moral, känsloutryck och personlighet även finns bland andra arter. Vi är inte ens ensamma om att använda verktyg. Men kanske kreativitet då? Ett litet ord som är nästan helt omöjligt att definiera. Samtidigt finns det inget annat som är lika lätt att hylla. Men frågan är om det egentligen är så fantastiskt som mänsklighetens klubb för inbördes beundran vill få det till. Vad har vi egentligen att jämföra med?
Snart kommer kanske en värdig motståndare: de kreativa maskinerna har börjat resa sig. Och de plockar det bästa från två världar, kreativitet från evolutionen och hjärnkraften från Silicon Valley. De kallas evolutionära algoritmer (EA) och simulerar evolutionen i datorer. Flygindustrin har använt dem ända sedan 1980-talet för att räkna fram optimala vingformer. Nyheten är att vi nu har datorkraft att låta maskinerna börja designa på riktigt. Med dagens superdatorer kan man sätta EA på att simulera en designutveckling över miljarder generationer.
De kan avla fram kreativa lösningar till det mesta. En ingenjör eller designer kan ta hänsyn till ett fåtal parametrar. En EA kan hantera miljoner. Resultatet är ofta geniala lösningar som ingen människa skulle ha kunnat komma på. Med hjälp av EA kunde forskare vid Université Bordeaux göra de optimala inställningarna för ett hörselimplantat som man tidigare misslyckats med i tio år. Det tog bara en halv dag.
I fjol sa den brittiske uppfinnaren James Dyson upprört till New Scientist att ”Evolutionära algoritmer kommer att betyda slutet för de spännande historierna om hur människor gjorde stora upptäckter av misstag.” Hittills har EA mest används för tekniklösningar. Men andra, mer konstnärliga områden kan också få konkurrens. Tack vare billigare och bättre datorer är kreativ idéavling numera tillgänglig för de flesta. Den amerikanska datorforskaren och konstnären David Oranchak lät en EA skapa egna bilder.
Genom att använda populära fotografier från Flickr avlade den fram de mönster som skulle tilltala människor mest. Spelutvecklaren Eskil Steenberg kom på ett ännu mer spännande projekt: för att bygga en stor spelvärld behövs ett femtiotal programmerare och cirka fem miljoner arbetstimmar. Steenberg gjorde samma jobb helt ensam – med hjälp av en algoritm. Onlinespelet Love har designats av en maskin som själv byggt upp hav, berg och dalar i alla spelets delar. En fantasivärld ur den kreativa maskinens hjärna. Och det lär inte bli den sista.
Men en del kritiker påstår att det finns vissa problem med EA. Ett av dem är att vi inte kan utvärdera designen eftersom vi inte alltid förstår hur den blev till. Vår nya konkurrent spottar nämligen då och då ut kreativa pitchar bortom vårt förstånd. Är den bara korkad
Två länkar i linje med det du skriver.
http://infontology.typepad.com/infontology/2007/08/en-bro-av-slump.html
http://rogeralsing.com/2008/12/07/genetic-programming-evolution-of-mona-lisa/