Boktjuvarna - Jakten pÄ de försvunna bibliotekenPlundrarna - Hur nazisterna stal Europas konstBroilers - De nya makthavarnaPiraterna - De svenska fildelarna som plundrade

Efter digitaliseringen

Framtidsperspektivet pÄ internet fokuserar mest pÄ behovet av ökad digitalisering, men missar vi egentligen inte nÄgonting mycket mer relevant?

Krönikan publicerades pÄ Netopia.se, vÄren 2009.

Fokuset i fildelningsdebatten de senaste Ären har legat pÄ juridik, affÀrsmodeller och ekonomi. Det har varit en intressant diskussion, men det finns en risk med att allt för ensidigt prata om affÀrsmodeller och juridik. NÀmligen att vi kan missa den utveckling som riskerar att omkullkasta dem imorgon. Diskussionen bygger nÀmligen i huvudsak pÄ gÄrdagens erfarenheter. Det mesta i fildelningsdiskussionen förutsÀtter, och tar för givet, att den intressanta utvecklingen handlar om ökad digitalisering, av böcker, filmer, nyheter, mötesplatser, vÀnner, upplevelser osv. Alla branscher Àr rÀdda för att gÄ skivbranschens öde till mötes. Att hamna efter. Att delas sönder.

Detta perspektiv handlar för det första om att nollnolltalet var digitaliseringens decennium (i breda lager). Under nÄgra Är i mitten av decenniet var vi till och med sÄ höga pÄ digitalisering att vi pÄ allvar trodde att hÄlla bokcirklar i vÄrt Mies van der Rohe-hus i Second Life var en bra idé. VÄrt perspektiv Àr prÀglat av det.
Men Àn viktigare Àr att vi alltför ofta tycks betrakta teknikutvecklingen som linjÀr, en vÀg den dock sÀllan tar. Misstaget beror pÄ att vi mer fokuserar pÄ tekniken Àn mÀnniskan. Teknik Àr en förlÀngning av oss sjÀlva. Saknas en koppling till nÄgon slags mÀnskligt behov spelar det ingen roll om tekniken Àr banbrytande, den förblir oanvÀnd.

Ökad digitalisering Ă€r en verklig funktion, men missar vi nĂ„got mer relevant nĂ€r Ă€ven debatten riskerar att bli linjĂ€r?
Ett annat perspektiv pÄ utvecklingen finner man i förra Ärets klart intressantaste bok pÄ omrÄdet, Rasmus Fleischers Det postdigitala manifestet.

Det postdigitala som begrepp har börjat anvÀndas det senaste decenniet för att beskriva hur digital information förÀndrar vÄrt förhÄllningsÀtt till kultur och teknik. Det postdigitala fokuserar mer pÄ det mÀnskliga, Àn det tekniska.

I Det postdigitala manifestet stĂ„r musiken i centrum, och Fleischer visar hur den inspelade musiken pĂ„ grund av digitaliseringen förlorat i kraft till förmĂ„n för den direkt upplevda. Musik Ă€r inte en fil – det Ă€r en upplevelse. Mötet, att fysiskt vara pĂ„ plats, i ögonblicket har blivit viktigare. I en vĂ€rld av kopior blir det okopierbara vĂ€rdefullare. IstĂ€llet för att fokusera pĂ„ vad som gĂ„r upp i ”molnet”, vĂ€nder det postdigitala pĂ„ perspektivet, och talar om vad som kommer tillbaka ner. Jag Ă€r övertygad om att det Ă€r hĂ€r tiotalets mest spĂ€nnande saker kommer att ske.

NĂ„gon större utvidgning av det postdigitala perspektivet har Ă€nnu inte gjorts. Än mer intressant skulle det vara att frĂ„ga vad den efter-digitala utveckling skulle betyda för litteratur eller arkitektur? Hur bibliotek ska fungera i framtiden Ă€r en frĂ„ga som redan diskuteras, men tyvĂ€rr oftast utifrĂ„n det ensidiga digitala perspektivet dĂ€r man talar om ökad digitalisering och behov av ”nĂ€rvaro” pĂ„ nĂ€tet. En mer relevant frĂ„ga Ă€r om ett samhĂ€lle dĂ€r litteratur Ă€r tillgĂ€nglig överallt inte Ă€r i större behov av en plats för debatt Ă€n ett bokspĂ€ckat lĂ€serum? Ett talande istĂ€llet för ett tyst bibliotek.

Lika intressant Àr det att fundera över hur stadsplanering pÄverkas av det postdigitala perspektivet. Hur förÀndras en stadsmiljö nÀr de digitala skyltarna blir viktigare Àn de pÄ gatan?

Det Àr frÄgor jag hoppas vi talar om under tiotalet.

Anders Rydell

Publicerad den 14e juni 2010Tillbaka till krönikor

Ingen har kommenterat denna post än

Skriv kommentar

Namn och E-postadress är obligatoriskt. E-postadress publiceras ej.


Webbproduktion: Deserve It - Webbplatsen använder Cookies