Boktjuvarna - Jakten på de försvunna bibliotekenPlundrarna - Hur nazisterna stal Europas konstBroilers - De nya makthavarnaPiraterna - De svenska fildelarna som plundrade

EN D√ÖLIG KONSTKRITIKER

I sin bed√∂mning av asyls√∂kande konstn√§rer g√∂r Migrationsverket bildkonstens styrka ‚Äď tolkningen ‚Äď till dess brist

Texten publicerades som ledare i Konstnären, april 2013. 

I januari meddelade Migrationsverket äntligen att den iranske konstnären Mehran Galledarizadeh får permanent uppehållstillstånd i Sverige. I det här numret berättar hans advokat att det var delvis uppmärksamheten kring hans fall, här i KONSTNÄREN, genom KRO/KIF och på andra håll som ledde till beslutet.

Det visar hur viktigt det är att Sveriges konstnärer gemensamt engagerar sig för bildkonstnärer som söker asyl i Sverige. Nu pågår samma kamp för den armeniske konstnären Narek Aghajanyan som hotas av utvisning.

2010 förberedde Aghajanyan en utställning om mordet på tio demonstranter under det armeniska presidentvalet tidigare. Arbetet med utställningen ledde till att Aghajanyan förföljdes, misshandlades och att hans verk skars sönder. Samma år flydde Aghajanyan och hans familj till Sverige.

Fallet har fått stor uppmärksamhet sedan publicisten Arne Ruth tagit sig an fallet och anklagat Migrationsverket för ”en rättsskandal” i Dagens Nyheter. För en gångs skull har man inom myndigheten sett sig tvingad att svara på kritiken.

Liksom tidigare i fallet med Galledarizadeh ifrågasätter Migrationsverket om det verkligen föreligger en hotbild mot konstnären. Det finns en tydlig röd tråd i båda fallen, nämligen myndighetens tendens att betrakta bildkonst som en relativt ofarlig verksamhet. Det avslöjar inte minst en bristande förståelse för bildkonsten i sig, men framför allt vilken roll bildkonsten spelar i olika kulturer.

Konstkritikersamfundets vice ordförande Patrik Steorn sade till Sveriges Radio tidigare i år att verket inte har ”kompetensen att bedöma konstverk som uttryck för yttrandefrihet”. Man kan inte annat än att hålla med.

Författares och journalisters regimkritik uppfattas oftare som både tydligare och mer uttalad än bildkonstnärens. Texten ses som ett massmedium som når fram till makten genom tidningar och internet, medan bildkonsten hålls gömd på ett galleri. Det är en bild som ofta ligger långt från dagens verklighet. För ett par månader sedan träffade jag den egyptiske konstnären Ammar Abo Bakr som är en av de konstnärer som sedan den arabiska våren tagit sin konst till gatan. Idag för Abo Bakr och andra konstnärer en daglig kamp mot Muhammad Mursis regering och muslimska brödraskapets försökt att kväsa yttrandefriheten. I Egypten är bildkonsten inte ofarlig. För de tiotals miljoner människor i landet som inte kan läsa är bilder det främsta kommunikationsmedlet. Under den egyptiska revolutionen fylldes Kairos väggar av satirbilder, graffiti och målningar vilka spred det politiska upproret. Frågan har varit särskilt explosiv eftersom brödraskapet har haft störst stöd hos fattiga, de som ofta också är analfabeter. 

Det har varit, och är, en kamp där bildkonsten har stått i centrum. Brödraskapet och andra islamistgrupper har målat över gatukonsten, och konstnärer som Ammar Abo Bakr har ständigt, med risk för livet, återtagit väggarna med sin konst.

Genom de sociala mediernas allt viktigare roll som knytpunk för proteströrelser över hela världen har också bildkonstens digitala spridning blivit ett alltmer kraftfullt politiskt verktyg.

Migrationsverket har i både i fallet Galledarizadeh och Aghajanyan haft svårt att se det regimkritiska i deras konst. ”Konst kan ju tolkas hur som helst”, är andemeningen.

Det tragiska är att Migrationsverket därigenom gör bildkonstens styrka – tolkningen – till dess brist. Bilden låter tolkningen uppstå hos betraktaren. Få saker är farligare för en diktatur än människor som tänker själv.

Anders Rydell, Chefredaktör

Publicerad den 4e maj 2013Tillbaka till krŲnikor

Ingen har kommenterat denna post šn

Skriv kommentar

Namn och E-postadress šr obligatoriskt. E-postadress publiceras ej.


Webbproduktion: Deserve It - Webbplatsen anvšnder Cookies