Boktjuvarna - Jakten på de försvunna bibliotekenPlundrarna - Hur nazisterna stal Europas konstBroilers - De nya makthavarnaPiraterna - De svenska fildelarna som plundrade

√Ösikter och strumpor

Dagens Medias krönikör Anders Rydell om den nätbaserade opinionsjournalistikens kraftiga tillväxt.

Krönikan publicerads i Dagens Media i juni 2013. 

Det var nog få som insåg vilken betydelse den nätbaserade debattsajten Newsmill skulle få när den drog igång i september 2008. Konceptet var lika enkelt som genialt, att flytta ut dagspressens ansedda, men stelbenta, debattsidor på nätet. Debatt åt folket!

Newsmill, nu under Tv4:s regi, har sedan länge sett sina bästa dagar. Men det går inte att komma ifrån att sajten på många sätt banade vägen för den digitala debattrevolution vi kan se idag, där ingen mediekanal vill stå utan ett ständigt uppdaterat flöde av dagsfärska åsikter. Något, någon eller några ska varje dag ställas vid skampålen. Någon vill få upprättelse, en annan ge svar på tal. Och någon ska ständigt upplysa oss om att vi inte vågar ”ta debatten” – ett stående inslag i debattflödet.

Ett märkligt påstående med tanke på att vi förmodligen aldrig någonsin har debatterat mer än idag. Åtminstone har aldrig så många debattartiklar dagligen spottats fram som nu.

SVT, Aftonbladet och Svenska Dagbladet är bara några medier som låtit sina debattforum på nätet svälla ut rejält. Och det är förmodligen bara början på opinionsjournalistikens triumf i den digitala eran. Schibsted håller på och lanserar en ny satsning, på ”framtidens opinionsjournalistik” som ska presenteras i Almedalen. Samtidigt har också kulturredaktionerna satsat på att digitalisera kulturdebatten. DN har med sin Kulturdebatt skördat klickrekord med Khemiri och Sveland under våren, samtidigt som SVT:s Kulturnyheterna nyligen sjösatte en egen satsning. Enligt Eva Beckman för att ”stärka debatten”.

Utöver hos de etablerade medierna har det ploppar det upp nischade debattsajter som svampar de senaste åren, som den av Svensk Energi sponsrade Second Opinion Energi, Ingenjörssamfundets Teknikdebatt.se och Churchmill – en sajt som vill ”fördjupa den kyrkliga debatten”.

De som påstår att vi inte ”tar debatten” har förmodligen något fel på sin nätuppkoppling. Genomslaget för opinionsjournalistiken på nätet handlar i grunden om det perfekta äktenskapet mellan gammal- och nymedia. I debattforumen kunde nätets subjektiva tyckarflöde möta mediernas spetsigaste redaktörskompetens, som tillsammans skapade en närmast oemotståndlig kreation – blogginlägg på steroider.

Alla dessa sajter använder samma vackra ord för att beskriva sin verksamhet, de vill ”bredda”, ”fördjupa”, ”stärka” debatten. Det må vara sant! Och visst kan man se en demokratisk vinning av att fler uttrycker sina åsikter i den expanderade digitala offentligheten.

Men krasst sett finns det naturligtvis också andra skäl till opinionsjournalistikens kraftiga tillväxt. Den fyller nämligen några av den nya medieekonomins behov. Opinionsjournalistik är billigt! Till skillnad från vanlig journalistik skördas opinionsjournalistiken ofta gratis från PR-byråer, lobbyister, politiker, intresseorganisationer och ”amatörer”. För att höja kvalitén och underhållningsvärdet kastas professionella debattörer, kändisar och tyckare in i mixen, ofta på ren uppdragsbeställning – arvodena är dock högst ynkliga. Det är naturligtvis ingen slump att opinionsjournalistiken och pr-industrins frammarsch har gått hand i hand. Företag och intresseorganisationer vill ju inte längre vara annonsen – de vill vara innehållet. På nätets opinionssidor har denna medieekonomiska omfördelning gift ihop sig. Medier får billigt innehåll – medan pr-konsulter kan räkna tweets åt sina kunder.

”Åsikter är hårdvaluta i det nya medielandskapet”, skrev Aftonbladets politiska chefredaktör Karin Pettersson, som är en av initiativtagarna till Schibsteds nya debattsatsning, i ett internt mejl till de anställda.

Hon har dessvärre rätt. Pr-firmor och lobbyister säljer ”debatt” som om det vore strumpor. Tycker man att ens intressen ändå får för lite uppmärksamhet kan man helt enkelt köpa sig ett eget debattforum, som Svensk Energi.

Opinionsjournalistiken är nämligen inte bara billig – den är effektiv. Den levererar den nya medieekonomins mumma – klick, likes, delningar, kommentarer. Med vad händer med debatten när åsikter har reducerats till en ”valuta”?

Den klickvärderade opinionsjournalistiken har, precis som all nätjournalistik, alltmer kommit att styras av den nya möjligheten till mätbarhet. Åsikter som genererar digitala synapser får företräde, och debattredaktörer jagar valuta till förmån för mer svårmätbara värden som fördjupning, förståelse och insikt. Ett problem är att den digitala ”valutan” är neutral, det tycks spela mindre roll vem man engagerar – bara man engagerar. 1000 kommentarer är en framgång, även om det är 1000 rasister som skrivit dem. Ett värdesystem som resulterat i en klar övervikt av ämnen som piskar upp Flashback-mobben.

Är den nya åsiktsekonomin verkligen det demokratiska framsteg som den beskrivs som? Kanske en debatt som vi för en gångs skull verkligen borde ta?

Publicerad den 25e juli 2013Tillbaka till krŲnikor

Ingen har kommenterat denna post šn

Skriv kommentar

Namn och E-postadress šr obligatoriskt. E-postadress publiceras ej.


Webbproduktion: Deserve It - Webbplatsen anvšnder Cookies